Mega ångest två dagar i rad, tömda maginnehåll och ett försök att visa ingenting någonsin gentemot omgivningen.
Bakat mjuk kaka som jag bjudit de andra på, försökt verka obrydd och glad medan insidan skriker ångestnerven hes.

Ångesten kokar inom mig likt ett ilsket tåglok i full fart förbi hysteriskt blinkande rödljus som vädjar "stanna, stopp!"
Och jag är som en kolsyrad dryck man skakat om för mycket, där korken far iväg med all världens fart och innehållet pöser ut och blöter ner mina kläder.

Ur mig bubblar självförakt, skam, hjärtesorg och rädslor. Orkar inte med det här, att vara så fel. Att vara så vidrig på alla sätt och vis. Orkar inte, vill inte. Jag har aldrig, kommer aldrig och kan aldrig duga till eller för någonting.

Case closed. The jury finds the defendant guilty of eternal worthlessness and sentence her to death